Hur fungerar valutahandel?

Den marknad som är mest likvid och anses vara den största och äldsta i världen, är valutamarknaden och vidare valutahandeln. Valutahandel fungerar som ett alternativ till annan handling med värdepapper såsom aktier och dylikt. På engelska kallas valutahandel foreign exchange eller forex om man vill ha en berömd förkortning. Värdet inom valutahandel uppskattas till biljontals dollar per dag, vilket är en ofantlig summa som inte ens kommer i närheten av aktiemarknaden.

Valutahandelns bas

När du bedriver valutahandel, omfattas ditt val av valutapar, såsom USD/EUR, vilket för övrigt är ett av de vanligaste paren. Andra viktiga valutapar är GBP/USD och USD/JPY. Grundpelaren i valutahandeln är att du köper en valuta i samma veva som du säljer en annan. När du ser till valutaparet, ser du de båda valutakoderna på ena och andra sidan om snedstrecket. Den första utgör därmed basvalutan och den andra motvalutan. Handeln eller tradingen bedrivs i hopp om att göra en vinst och alltså inte bara om att byta en valuta mot en annan.

Over the counter – OTC

Valutahandel sker inte på börserna, utan over-the-counter eller OTC som det också kallas. Det betyder att det sker elektroniskt på specifika marknader, över det globala nätverket av olika banker och är därigenom inte centraliserad.

Valutamäklare

Det enklaste sättet att integrera sig inom valutahandeln är att skapa ett konto hos en valutamäklare över nätet, såsom Easy-forex eller AvaTrade. Som nybörjare kan du skapa ett så kallat demokonto för att prova på utan att riskera något. Det kan jämföras med spel med låtsaspengar.

Valutaprisernas förändringar

Det en trader försöker vinna på valutahandel är en vinst genom att se valutaprisernas förändringar. Dessa fordrar analyser och spekulation, varpå den amerikanska dollarn som räknas som den mest analyserade valutan, är enklast att förutse.

Valutapriserna påverkas av landets egen ekonomi och situation och därigenom speglar dessa två faktorer varandra. Prisernas rörelser mäts i enheten pips/punkter och de avser främst valutavärdets sista decimal – den fjärde i ordningen. I exempelvis japansk yen (JPY) syns det dock i den andra decimalen, vilket är ett undantag, eftersom det handlar om en lågvärdesvaluta.